Brytpunkt

Jag noterar idag att jag efter förra helgen för första gången på en säsong har åkt liftassisterat lika många dagar som jag har turat, och detta redan innan februari börjat på riktigt. Mer ska det bli, och jag måste säga att jag känner mig riktigt nöjd med säsongen hittills.

Om man ska våga sig på att summera januari så har det varit fantastiska förhållanden i Västerbottensfjällen, kanonbra snötillgång men den har lagt sig lite udda pga de företrädelsevis ostliga vindarna. Rutinen på att gå på tur börjar så smått komma och åkningen har stämt helt ok redan från första dagen. Tidigare säsonger har jag ofta varit lite trögstartad och kört väldigt defensivt, stelt och allmänt dåligt de första dagarna, men gissningsvis hjälpte det att jag fick lite fler åkdagar än jag brukar förra säsongen, och jag kört väldigt mycket mtb under sommaren med fokus på utförsåkning.

Även runt Umeå har januari varit riktigt fint, till exempel på Balberget ligger snön riktigt tjock. Nu gäller det bara att hitta någon bra linje så man kan få ut hela fallhöjden i ett åk.

 

Flackt men glest bland det nyplanterade, högre upp är det betydligt brantare.