220 dagar kvar...

När jag skriver det här är det minusgrader och snön faller utanför fönstret. Vi är mitt i en hittills fantastisk vintersäsong, i söndags gjorde jag min 20:e dag på bräda och 12:e dag på tur den här vintern.

Årets stora mål kan inte kännas så mycket mer avlägset, antalet höjdmeter avverkade på mtb på en vecka är pinsamt lågt.

Trans-Provence har av flera beskrivits som kungen av Enduro-lopp, och det låter ju häftigt, men vad är ett enduro-lopp till att börja med?

Tanken är att man ska försöka kora den bäste allroundcyklisten, tekniskt duktig, snabb och uthållig. Traditionella xc-lopp med lika mycket klättring som utförsåka blir av naturen en tävling mestadels i att vara snabb uppför, eftersom det är där man vinner mest tid. I det andra extremfallet, downhill, kör man nerför en brant, stökig och mycket krävande nerförslöpa som är mellan 3 och 5 minuter lång, och här gäller det att vara tekniskt mycket duktig, explosiv och stark. I enduroformatet kombinerar man element från dessa två tävlingsformer genom att ha huvuddelen av klättringen på "transportsträckor" där man bara måste ta sig fram inom en viss, inte alltför snål tid. Huvuddelen av utförsåkningen och vissa klätterpartier gör man en och en mot klockan, som i downhill. Skillnaden är att eftersom man även måste ta sig uppför backen ställs helt andra krav på kondition. Utförssträckorna är ofta väldigt tekniska och exponerade, så det krävs att man vet vad man gör på cykeln även när det brantar på och blir stenigt. Tävlingarna är ofta ganska långa, från ett antal timmar till flera dagar.

Trans Provence är alltså kungen av dessa lopp, på 7 dagar klättrar man 10 000hm och åker 15 000hm nerför (man får några höjdmeter gratis varje morgon med skåpbil). 70 åkare startar och bland med diverse världselit och legender som Nico Vuoilloz, Mark Weir, Nigel Page, Dan Atherton, Karim Amour och förra årets vinnare Jérome Clementz. Också jag, troligtvis som ende svensk.

Förra året gjordes en video varje dag som kablades ut på alla stora mtb-sidor som pinkbike, nsmb, vitalmtb, singletrack osv, så här såg sammandraget ut:

[vimeo http://vimeo.com/30988493]

Nu gäller det för mig att klämma så många höjdmeter jag kan så jag inte gör ett arsle av mig själv inför en hel mtb-värld.

Min plan är att tura så mycket jag kan med snowboard, och så fort våren kommer ska det cyklas som aldrig förr. Hoppas det håller hela vägen.